Hej Byggis!

Nu har vi varit på ett evenemang och en otroligt inspirerande dag i Malmö, ”Mod att agera”, ordnat av projektet MAKT, Ungdom mot Rasism.
Delar av gruppen började resan till Malmö redan på onsdagseftermiddagen. Efter incheckning på vandrarhem, lite stros i city, och matpåfyllning mötte vi upp Elin (den resterande delen av gruppen) samt Ann- Sofie och Anki från kommunen samt delar av Kalmars Ungdomsråd och representanter från Ungdom mot Rasisms lokalgrupp i Kalmar. På kvällen gick vi ut och åt och njöt av fina Malmö.

På torsdagsmorgonen gick vi upp tidigt. Efter frukost vandrade vi i väg till Orkanen på Malmö Högskola. Efter att ha mottagit mapp och namnskylt såg vi riktigt proffsiga ut och tog plats i en föreläsningssal. Där kom vi att tillbringa större delen av dagen. Vi började lyssna på en man vid namn Masoud Kamali som talade om strukturell diskriminering i vardagen. Han tog upp många exempel på vardagsrasism, både egna och i allmänna institutioner. Vi lyssnade även på kortare intervjuer med personer i organisationer som jobbar med antirasism på olika vis. Innan lunch fick vi lyssna på representanter från olika Ungdomsråd och Ungdomsfullmäktige som samarbetat med Ung mot Rasism och projektet MAKT. De berättade om hur de gott till väga för att, i sina städer, jobba mot främlingsfientlighet. Om olika evenemang de anordnat samt tips och idéer för hur man kan gå till väga för att jobba mot rasism och vad man bör tänka på.
Efter en fantastisk lunch bestående av fisk, potatis och sås och efter att ha sträckt lite på benen tog vi plats i föreläsningssalen igen. Denna gång lyssnade vi på en föreläsning av Niklas Laninge från Psykologifabriken i Stockholm. Han pratade om kreativitet på olika plan och hade en hel del tankeexperiment och utbyte med publiken - en riktigt intressant föreläsning. Efter lite bubbel (alkoholfritt), mingel och snittar satte vi oss till rätta för dagens sista programpunkt. Det var en teater, Hatets Röst, med två skådespelare från Fryshuset i Stockholm. En teater om mötet mellan en högerextremist, hans tankar och inställning till livet, och en person som tidigare delat hans tankar som berättade lite om sitt liv och om livet både i och utanför detta.

Vi tog sedan tåget tillbaka till Kalmar igen. Trötta och fulla med tankar. Vi hade fått vara med om en oerhört bra dag och med oss hem hade vi massor med anteckningar, inspiration och motivation till att själva agera och jobba vidare på vårt ungdomsevenemang!

 Här är dagens program:

Här skulle det ha funnits en bild på hur otroligt professionella vi såg ut denna dag, tyvärr glömde vi ta ett sådant foto, men ungefär såhär: (okej, Maria hade några minuters för mycket fritid vilket ibland resulterar i paintbilder likt denna. Finns att beställa och är tillgängliga för försäljning).




Med oss den här dagen hade vi också Harald! Det var vi alla mycket glada för. Det här är Harald (någorlunda likt...)
 

 

Hur kunde förintelsen ske?

 
Foto: Johanna Eriksson

? Fortfarande finns det inget vaccin mot människans ondska utan information är det viktigaste medlet för att förhindra främlingsfientlighet och intolerans och stoppa en ny förintelse sade Jonas Hellberg, (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, då han talade på den judiska begravningsplatsen. 

Sextiosju år efter de Allierades befrielse av de överlevande fångarna i dödsläget Auschwitz i det forna Nazi-Tyskland i januari 1945 uppmärksammades på fredagen den av FN utlysta Förintelsens Minnesdag.
Under en föreläsning i Kalmar Slott berättade elever om en resa till Polen i höstas i sökandet efter spåren av Förintelsen.

– Det var en oerhört tuff resa. Vi hade förstås läst på innan. Ändå var svårt att ta till sig att detta verkligen har hänt, att se spåren efter Förintelsen i verkligheten och försöka förstå, sade Måns Axelsson.
Tillsammans med Karolina Wetterstad, Maria Arvidsson, och Elin Johnsson, som alla går tredje året vid Lars Kaggskolan, har han projektjobbat. Nu vill eleverna berätta om vad de upplevt, lärt sig, och om arbetet mot främlingsfientlighet och intolerans idag.

– Vårt mål var inte enbart studera Förintelsen utan att se hur den steg för steg genomfördes, sade Maria Arvidsson.
Christer Mattsson, Levande historia, föredrog.

– Jag tycker att insikten om förintelsen har ökat sedan mitten av 1990-talet tack vare all information i nya böcker, artiklar och filmer. Idag har jag talat om förövarna, och försökt att förstå varför de gjorde som de gjorde. I det tyska samhället fanns en utbredd uppfattning om att de ville bli av med judarna. Hur de skulle försvinna fanns olika uppfattning om, säger han.

– De som sedan utförde massmorden var faktiskt en ganska liten grupp drivande personer. Det kunde ske eftersom folk i övriga samhället var tysta och lät det hända.
Arrangörer var Kalmar kommun, Antidiskrimineringsbyrån Kalmar, Länsstyrelsen i Kalmar län, Forum för levande Historia, Samfundet Sverige-Israel och Lars Kaggskolan.

Jörgen Danielsson
jorgen.danielsson@barometern.se
Telefon: 0480-591 65

Publicerat: fredag 27 januari kl 16:26

Koncentrationslägret Auschwitz i Polen. Foto: Czarek Sokolowski/Scanpix.

Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz i Polen. Sedan 2005 har dagen därför varit den internationella minnesdagen för förintelsen. I dag uppmärksammades den på Kalmar slott.

Måns Axelsson och Carolina Wetterstad har tillsammans med två vänner gjort ett projektarbete om intolerans under sitt sista år på Lars Kaggskolan i Kalmar och i samband med det så studerade de även förintelsen. Och de P4 Kalmar pratar med säger att det är just ungdomarna som måste minnas förintelsen för att det som hände under andra världskriget inte ska glömmas bort.

Som en del av projektarbetet så besökte gymnasieungdomarna ett koncentrationsläger, något som Carolina Wetterstad tycker alla borde göra för att minnet ska leva vidare.

– Saken är den att hur mycket man än läser om det och hur mycket man än förbereder sig på det innan så kommer vi aldrig någonsin kunna förbereda oss så mycket så att vi förstår hur det är att stå där. För när vi väl var på platsen så är det stämningen som man kommer ihåg. Stämningen och kylan. Det ligger så mycket ondska och sorg i luften, säger hon till P4 Kalmar.

Anders Andersson (C) har också, tillsammans med några fler från Kalmar kommun, varit på studieresa i Polen för att studera förintelsen.

– Jag minns den oerhörda omfattningen och också med den effektivitet och noggrannhet som man då lyckades utrota de polska judarna, säger han till P4 Kalmar.


Gymnasieeleverna Carolina Wetterstad, Maria Arvidsson, Måns Axelsson och Elin Jonsson. Foto: Anna Rydén/Sveriges Radio.

Ohyggligt massmord

Förintelsens minnesdag uppmärksammas på fler håll i landet och i Kalmar så hålls både föreläsningar på Kalmar slott och en minnesstund vid den judiska begravningsplatsen. En av de som ska hålla tal på minnesstunden är socialdemokraten Jonas Hellberg som är ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Kalmar.

– Det är för att påminna oss om det här ohyggliga massmordet som drabbade framförallt den judiska befolkningen men också romer och polacker. Människor som på olika sätt inte stämde in i den nazistiska bilden av idealsamhället, säger han till P4 Kalmar.

Christer Mattsson från Forum för Levande Historier är en av de som håller i en föreläsning i Kalmar under minnesdagen och han förklarar hur förintelsen egentligen kunde ske.

– Förintelsen uppstod ur en föreställning att samhället blir bättre om vissa grupper inte finns i samhället. Det var ingen längtan efter att döda utan det var en längtan att visa människor inte skulle finnas ibland oss längre, säger han till P4 Klamar.

Viktigt att minnas

Måns Axelsson, som är en av eleverna på Lars Kaggskolan som har studerat förintelsen, tycker att det är viktigt att minnesdagen finns för att något liknande inte ska hända igen.

– Detta blev inte en hel nations intresse direkt utan det var små steg som ledde till det här. Det är värt att minnas för det är de här små stegen man måste se upp med i samhället, säger han till P4 Kalmar.

– Det är väldigt viktigt att vi kommer ihåg och att vi kan se de här små stegen som ledde till förintelsen i dagens samhälle, säger Carolina Wetterstad.

Några av de spår som Carolina Wetterstad själv tycker sig se i dagens samhälle är intolerans och främlingsfientlighet.

 Anna Rydén Reporter: anna.ryden​@sverigesradio.se

Hej Byggbussen!

Idag är det internationella minnesdagen för förintelsen och vi har deltgit på ett evanemang tillsammans med bl.a Levande historia och Kalmar kommun. Christer Mattsson, från Levande historia, höll ett föredrg som var riktigt bra. Han riktade främst in sig på att försöka förstå förintelsen ur förövarnas synvinkel och på det sättet blev det intressantare eftersom det perspektivet inte ofta tas upp. Han engagerade publiken, (mest äldre människor och så vi), och sammanlagt var det en väldigt bra föreläsning.

Vår del gick faktist väldigt bra och sammarbetet med Högalids folkhögskola gjorde hela biten väldigt mycket mer njutbar. De spelade några låtar både innan och efter oss och dessutom två under ett bildspel med bilder från vår resa. Jag tror att det hade kunnat bli lite tradigt att titta på utan musik, så det var en höjdare! Stämningen blev helt annan, och helt rätt.

Fackeltåget efteråt var också väldigt fint. Först höll Jonas Hellberg, (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden ett fint tal och sedan avslutade Christer Mattsson med några väl valda ord. Och liksom på Majdanek kändes det fint och vackert när vi lade en sten vid ett minnesmärke för att hedra offren från förintelsen.

Förrutom att det var fruktansvärt kallt både i slottet och under fackeltåget tycker jag dagen var hgst njutbar. Vi märkte att det vi gör faktist är väldigt uppskattat. Det var många som efter vår presentation kom och berömde oss, och det känns ju alltid bra!

Så nu, avslutningsvis, vill vi skänka en extra tanke till alla de människor som miste livet under andra världskriget och förintelsen.